torsdag 13 april 2017

Leaving București and...

Vaknade av alarmet 04:15 och mer eller mindre studsade upp och in i duschen.

Ca. 04:55... inspekterades och godkändes bilen (och vi sa inget om vår lilla sväng över till Ukraina, eftersom det informerats extra om att det inte var tillåtet... ja ja!) och vi kördes till flygplatsen där vi släpptes av, plockade ur våra grejer och tackade för skjutsen.

En liten stund senare var jag relativt uppgiven...
Åsa Ekhamras foto.

Jag hade glömt min mobiltelefon i hyrbilen!



Attans! Lite tråkigt avslut på en helt fantastisk resa, men vad gör då det?! Det är ju bara en mobiltelefon! Troligen värd ungefär lika mycket som självrisken...

Nu är vi i alla fall tillbaka hemma i vårt eget lilla hus och är mycket glada för det.

Imorgon fyller Julia 17 år och det ser vi fram emot att fira.

God natt!

onsdag 12 april 2017

Uppe innan tuppen!

Avskedskalaset i garaget som levererade till 110% av mat, dryck, underhållning och berättelser ur livet avslutades strax innan kl. 01 - då jag ursäktade mig och förklarade att jag behövde åtminstone två timmars sömn innan avfärd mot Brașov.

- Och du Tibi ska ju upp och arbeta imorgon också, sa jag för att få lite medhåll i avslutet.

10 minuter senare var det mesta ihopplockat och garagedörrarna stängdes och förseglades.

Precis som jag sa, efter att ha kommit tillbaka till lägenheten, duschat, borstat tänderna, lagt mig bredvid frugan och somnat på direkten (detta är en sak i sig, men faktum är att oavsett alkoholintag eller inte och nästan oavsett tid på dygnet och nästan oavsett efter hur många eller få timmar igång så somnar jag vanligtvis ca. 3-5 sekunder efter att ha lagt huvudet på kudden och slutit ögonen - vilket kan tyckas praktiskt i många avseenden, men väldigt opraktiskt kan jag säga när frugan vill ligga och prata en stund innan insomning...) så vaknade vi båda upp två timmar senare, kl. 03:27.

- Det är väl lika bra vi åker va, sa jag till frugan - varpå hon instämde och vi klev upp och försökte till en början smyga lite försiktigt för att inte väcka Dan... men han vaknade och vi kramade varandra farväl och på återseende.

Nio timmar senare parkerade vi bilen utanför Michelangelo Medical Concept där vi kommit överens med kirurgen om ett återbesök för att kontrollera att allt var sin ordning med tandben och implantat - vilket det var.

Klockan hann bli ca. 16 innan vi kom fram till București och Casa romaniasca där vi la oss på sängen och tog en välbehövlig vila på en knapp timme, innan vi gick upp igen och in till restaurangen - jätte mysig. Personalen iakttog oss och skrattade när vi serverades maten och började fotografera.
Josef Ekhamras foto.
- Gör de inte så i hela världen?!

Sedan drog vi ut på med bilen igen och körde runt lite i utkanten av stan och gick i några affärer, ända tills klockan var strax efter 22 då vi fyllde bilen med bensin och återvände.

Nu är klockan snart 23 och vi ska sova några timmar innan det är dags att gå upp igen.

God natt!

Sista dagen och bästa kvällen i Rădăuţi!

Upp igen, hyfsat tidigt för att tillsammans med Dan och Alex besöka tisdagens marknad för lokalproducerade produkter.

Vi handlade fisk, grönsaker och kött inför eftermiddagens BBQ och drygt två timmar senare ringde jag och väckte min kära fru Åsa för att göra sig klar för att komma ut så vi kunde plocka upp henne, så...


Brunch på Restaurant DOI VOIEVOZI!

... med Åsa med i bilen och Alex avsläppt vid Tibi och Gabi i butiken så åkte vi ut till Dan's tomt.

Dan's tomt är så gott som helt beredd för att påbörja bygget av hans hus... vilket kommer att bli ett i sitt slag! Tomten är 3 000 - 4 000 m² och dagens göromål innebar avlägsnande av sten, så...
... vi intog varsin individuellt stadig alkoholhaltig dryck och började rensa markytan på sten ner till storleken av en hasselnöt.



Ca. 300-400 kg hann vi med att plocka innan Alex & Tibi dök upp och arbetet mer eller mindre avslutades för att förbereda den lilla planerade BBQ.

Men! Alex fick signaler från Rădăuţi att det var regn på ingång, vilket fick oss att avvakta en stund och slutligen besluta att ställa in och bege oss till BB-team's garage.


Alex & Tibi åkte mot garaget och så även jag, Åsa och Dan - med en liten avstickare till Dans granne för att där mottaga presenter(!) i form av Pálinka & Honung från bin som producerat helt utan tillsats av socker.


Redan år 2015 lärde vi känna medlemmarna i BB-Team och gästade deras garage och var av den anledningen mycket glada över att få tillfället att komma tillbaka till garaget!
Josef Ekhamras foto.

Oj oj oj! Vilken kväll det blev!
Åsa kastade visserligen in handduken något tidigare än de flesta av oss andra, men ändå!


Fantastisk kväll i garaget!


Med levande musik och allt!

måndag 10 april 2017

Tillbaka till Suceava... + barhäng med vänner!

... ja, tillbaka till Suceava.

Vi bestämde oss efter morgonens tandläkarbesök att åka till Suceava för att gå i affärer och äta.

GPS:en programmerades att först vägleda oss till ett shoppingcentrum och sedan till nån restaurang.

Shoppingen gick bra, men värre blev det med restaurang (-en/ -erna) som antingen var stängda eller inte fanns (ouppdaterad GPS!) varpå jag programmerade GPS:en med min första Rumänska destination från 2013 där jag mindes att det fanns flera bra matställen. Minnet var inte exakt, men så pass hyfsat att vi efter att ha frågat en person vägletts de sista några hundra metrarna till ett hotell och restaurang som serverade mycket god mat!

Josef Ekhamras foto.

... kalkon och grönsaksspett med baconsås - mums!

Sedan åkte vi tillbaka till Rădăuți och vilade en stuberusade oss nd innan vi mötte upp Alex & Alex och promenerade till Pub & Restaurant Casa Luca där vi berusade oss i tillräckligt måttlig mängd.
Josef Ekhamras foto.

Efter en stund anlände först våra goda vänner Tibi & Dan och lite senare även några fler (.... sorry guys, I don't remember your names...)

Kvällen avslutades i rimlig tid med tanke på att åtminstone Tibi skulle arbeta som vanligt dagen därpå.

Tack för en riktigt trevlig kväll - ÅsaAlex, Alex, Tibi Dan m.fl...

Tandläkare - igen...

Väckarklockorna var ställda på ca. 08 eftersom min kära fru hade en inbokad tid med tandläkaren redan klockan 09.

Jag kan inte låta bli att fascineras och förargas!

Sverige vs Rumänien:
Hyror och mat är rejält mycket billigare i Rumänien, men teknik som t.ex. mobiltelefoner och märkeskläder som inte är kopior kostar precis lika mycket i Rumänien som i Sverige. Bilar något billigare och kostnaden för att bygga ett hus 80-90 procent billigare eller 60-70 procent ifall man vill bygga med svensk standard.
Rumänska löner = 10 - 50% procent av svenska löner, 10% för yrken med lägre krav och upp till ca. 50% för kvalificerade yrken.

Exakt vad tandläkarutrustningen kostar vet jag inte, men eftersom jag under några år jobbat i Kina, så vet jag att t.ex. en utrustad tandläkarstol som kostar 30 000 - 50 000 kr i Sverige kostar 6 000 - 10 000 kr i Kina, så det är ju mycket möjligt att den teknik som tandläkarna i Rumänien använder kan vara billigare än den i Sverige, men!

En vanlig undersökning som i Sverige kostar ca. 2 000 kr(!) kostar i Rumänien under 100 kr - och ifall tid finns att eventuellt genomföra nödvändiga åtgärder direkt, så ingår kostnaden för undersökningen i priset för åtgärderna.

T.ex. de två titaniumimplantaten inkl tandkronor som i Sverige skulle kosta 60 000 - 70 000 kr kostar i Rumänien 15 000 - 16 000 kr + två resor (ca. 1 500 kr/person/resa + uppehälle)... En vanlig lagning som i Sverige kostar ca. 2 000 kr kostar i Rumänien 600 - 700 kr(!)

Men! Tekniken!
... ja ja... de gör på samma sätt i Rumänien som i Sverige, men ändå med så STOR skillnad.

Den vanliga, enkla, lagningen går till som så att karies eller den skadade gamla lagningen borras/slipas bort - precis som i Sverige. Hålrummet rengörs noga - precis som i Sverige (hoppas jag!). Lim appliceras och... DET ÄR NU DET BÖRJAR SKILJA SIG NÅGOT

Fyllningsmaterialet som fylls i på botten av hålutrymmet och blandas med limmet till en tvåkomponentsmassa och pressas nogrant ut på botten av hålutrymmet och blir belyst för att härdas. Samma procedur sker i 3-5 omgångar (beroende på hålutrymmets storlek) i små lager för att slutresultatet ska bli en fast och massivt härdad fyllning som är så beständig som möjligt.
... att jämföras med hur tandläkarna i Sverige blandar tvåkomponentsmassan på en bricka och petar ner hela stycket och belyser för att härda i ett enda moment!

- Hur vet jag detta?

Det kan man verkligen fråga sig! eftersom jag själv inte haft besvär med karies de senaste 23-24 åren.
Jag har dels varit med min son till tandläkaren och sett och jag har även fått återberättat av dels min fru som haft mycket besvär med tänderna, liksom jag även blivit informerad av flera andra som fått "hjälp" av våra tandläkare i Sverige.

- Men hur kommer det sig att jag har den detaljerade kunskapen om hur noggranna tandläkarna i Rumänien är?

Jo, den här resan till Rumänien har hitintills inneburit två besök till två olika tandläkare. Det första till Michelangelo Medical Concept (Facebook) i Brașov som var en till synes stor, modern och väletablerad tandläkarmottagning med såväl tandkirurger och tandläkare, och även Dr. Vlad Cristea (Facebook) i Rădăuți som verkade vara en liten lokal tandläkare - båda med stor professionalitet och båda mer pedagogiska än jag någonsin hört talas om i Sverige. Dels förklarade de hela tiden mycket ingående men ändå enkelt vad det var de tänkte göra och var mycket lyhörda för minsta signal på obehag från patienten + tekniken, den enkla tekniken!

I ljusarmaturen som belyser patientens munhåla finns en kamera som hela tiden fokuserar på den lilla tandläkarspegel som tandläkaren använder för att se ordentligt. Kameran i sin tur är kopplad till en stor (40'' - 50'') högupplöst monitor/TV som finns i rummet och är fullt synlig för såväl patient, eventuell förälder/anhörig/stödperson/elev och utförare med assistent(-er).

På denna skärm beskådade jag hela ingreppet i detalj samtidigt som jag hörde kirurgens och  några dagar senare även tandläkarens beskrivning av vad de skulle göra och vad de gjorde.



Till detta hör att min älskade fru för några månader sedan i Sverige uppsökte folktandvården akut för upplevda besvär med en tand. Folktandvården sa att den aktuella tanden var utom räddning och behövde avlägsnas, bokade tid för detta, vilket skulle kosta ca. 1 000 kr utöver de 2 000 kr för akutbesöket (där INGEN ÅTGÄRD utfördes!).

Dr. Vlad Cristea (Facebook) undersökte ALLA tänder med mikroskop, vilket även jag visades på den stora skärmen. Han petade och visade att tanden med det tidigare upplevda problemet INTE ALLS hade behov av avlägsnande, utan endast sköljning om problem återuppstod! Däremot påvisade han tre andra tänder som var i stort behov av åtgärd och tillfrågade så Åsa ifall hon önskade detta på en eller flera utav de tre tänderna.
Beslutet tog några sekunder och 90 minuter senare var alla tre tänder åtgärdade, fullt beskådande i närbild av mig. Otroligt! Jag såg i minsta detalj allt som utfördes och fick det såväl innan som under tiden förklarat.

Utristningen i sig (kamera + överföring till skärm) borde inte kosta mer än upp till 20 000 SEK, så... VARFÖR HAR INTE ALLA TANDLÄKARE I SVERIGE DETTA?!

Efter varje tandläkarbesök erbjöds vi även bilder, såväl röntgenbilder som bilder på ingreppen, så att vi med hjälp av dessa skulle kunna ta hjälp av vilken tandläkare som helst.

VARFÖR ÄR DET INTE SÅ I SVERIGE?!

Två titaniumimplantat + två tandkronor + 3 lagningar + röntgenbilder + mer och mer...

Rumänien = 20 000 kr + resor (2x ca. 1 500 kr/person/resa + uppehälle... = ca. 25 000 - 26 000 kr för en patient inkl en stödperson med kost och logi).

Sverige = 80 000 - 100 000 kr (eventuellt 1-2 års väntetid och inte säkert att stödperson tillåts samt att visuell beskådning inte finns tillgänglig för någon annan än utföraren!)

Så... alla ni som läser detta, ni väljer själva!

Men frågar ni mig så rekommenderar jag er att helt strunta i våra svenska tandläkare, ifall både kostnaden, insikten och resultatet inte är av vikt!

10-4, Over and Out!

söndag 9 april 2017

Road Trip - lite mer på riktigt...

Söndag = Flee Market (Loppmarknad) i Rădăuți, dit vi vägleddes av Alex och Tibi.

En hyfsat stor loppis på ett öppet fält där det såldes prylar mellan himmel och jord... kläder, skor, verktyg, bilar, bildelar, motorer och maskiner, hundar och katter och allt däremellan!

Gabi stod för lunchen som bestod av polenta, färskost och olika korvar av både kött och kål - och givetvis tillsammans med några pálinka. Jätte gott!

Eftermiddagen bestämde vi att spendera utan våra vänner för att sedan mötas upp på kvällen igen.

Vi bestämde oss för att åka ner till Suceava och kanske se en biofilm, men insåg ganska snart att vi åkte åt helt fel håll och tänkte att då fortsätter vi i den riktningen för att se var vi hamnar.

By efter by som mer eller mindre satt ihop med varande åkte vi igenom, som alla enligt sökningar på Internet hade många tusen invånare - vilket vi reflekterade över eftersom vi inte såg skymten av affärer eller restauranger.

Efter några timmar blev byarna mindre och avstånden emellan dem blev allt längre. Vägen blev allt sämre och dålig asfalt blev till gropiga grusvägar... upp och ner på bergen. Vi passerade en polisbil mitt ute i skogen på den grusiga bergspassagen och insåg efter en stund att vi inte längre var i Rumänien. Vi hade tagit oss in i Ukraina utan att ha passerat någon gränskontroll.

- Öööhhh... vi har inga pass med oss! Bäst vi vänder!
- Ok!

Vägen var smal och krävde lite backande och trixande fram och tillbaka för att vända bilen, men det gick bra.

På vägen tillbaka uppmärksammade vi meterhöga cementstolpar som antingen pryddes av en målning med den Ukrainska och blå/gula flagga eller Rumäniens blå/gul/röda flagga...

Hur hade vi missat alla dessa när vi bara en liten stund tidigare passerat dem i motsatt riktning?!
De visade tydligt varje gång vi passerade gränsen mellan Rumänien och Ukraina.

Plötsligt möttes vi av polisbilen vi tidigare passerat, som den här gången satte på blåsljuset och signalerade med sirenerna och vinkade oss åt sidan...

Ok, lugn bara lugn... Vi kommer nu från Ukraina och har inga pass med oss... andas lugnt och agera "normalt"...


Jag stannade bilen och stängde av motorn och fick ner fönstret för att kommunicera med en av de två poliserna som kom fram till oss.


- Hello, sa jag.
Cine ești și unde ai fost? sa han (tror jag...)
- We have turned the wrong way, we are looking for a restaurant.
Sunteți contrabandiști de țigări? sa han (tror jag...)
- No, we speak English and Swedish.
Ok, puteți merge pentru acest timp - dar data viitoare va fi închisoare, sa han (tror jag...) och vinkade oss vidare.

- Ja, du ser älskling, det var inget att oroa sig för. Jag har allt under kontroll. Du kan vara lugn.

Klockan närmade sig 22 och vi hittade till slut en väldigt fin, fräsch och trevlig pizzeria/bar mitt i en av de små byarna och stannade där och åt kvällsmat samtidigt som jag kontaktade Alex och förklarade att vi hade åkt lite fel och att klockan skulle bli mycket sent innan vi var tillbaka och att vi skulle höras av imorgon istället.

Ännu en dag hade blivit till kväll och hann även bli näst intill midnatt innan vi var tillbaka i Rădăuți och stängde lägenhetsdörren bakom oss och gick till kojs.

God natt och tack för en härlig dag.


lördag 8 april 2017

Liten road trip, kö till Ukraina och CHIPS

Sovmorgon!

Strax innan lunchtid tog vi oss ut ur lägenheten och ut i Rădăuți.

Vid 13-tiden plockade vi upp Alex och åkte till Siret, en grannby som också gränsar till Ukraina och där en milslång kö av lastbilar väntade att få åka in till Ukraina.

Vi åkte fram till gränskontrollen och frågade en av lastbilschaufförerna hur länge han köat.
- 28 timmar!

.... ja.

Lunch på en lokal pizzeria i Siret innan vi fortsatte fortsatte ut på landsbygden och sedan började köra tillbaka, men ångrade oss och fortsatte köra mot Suceava där Alex tog oss med till en gammal fästning.


Sedan blev det Cinema City och bio.



CHIPS - kul film för den som undrar. Helt klart sevärd.

Å midnatt innan vi kom tillbaka till lägenheten.